Stötta arbete med våtmarker och rivning av dammar
Nyhet | 16 - 07 - 2024
Under många år har dammar varit ett hett diskussionsämne. Ska de dammar som inte används rivas ut eller spelar de en roll för både kultur och miljö? Hur ser vi på de dammar som används för de allra minsta vattenkraftverken?
Figur 1 Åby kvarndamm i Emån, innan utrivning 2019. Foto Christer Borg
Ett annat debattämne har i flera års tid varit våtmarker. Oftast i samband med att de sägs ha en positiv effekt för klimatarbetet. Torrlagda torvmarker släpper ut koldioxid när växtermaterialet åter kan utsättas för syre och börjar brytas ned. Genom att återväta utdikade torvmarker kan den processen stoppas och därmed släpps mindre koldioxid ut.
Båda dessa områden, dammar i vattendrag och utdikade våtmarker, diskuteras sällan tillsammans. Detta tycker vi på MKS är märkligt, eftersom de båda hänger ihop på olika sätt.
· Återställda våtmarker och borttagna dammar ger, om åtgärderna genomförs på korrekt vis och på rätt ställe, positiva ekosystemeffekter i sina respektive ekosystem.
· Åar och älvar och de sammanhängande system där dammarna återfinns, är lägsta punkten i avrinningsområdet. ”Uppströms” ån, älven eller sjön som ingår i avrinningsområdet finns många gånger mängder av platser där tidigare utdikningar skapat koldioxidläckande torrlagda torvmarker.
· Om en samtidig restaurering av både vattendragen och våtmarkerna kan genomföras, skapas synergieffekter som kan gynna både terrestra och akvatiska ekosystem genom att skapa en helhet. Från landskapets marker till vattendragen.
Figur 2 Exempel på hur landskapet dikats ut.
Övre bild: Kävlingeåns vattensystem 1812-1820, innan utdikningar och dräneringar verkställdes. Alla svarta delar utmärker ytvattenförekomster. De utgjorde sammanlagt 356 km2, alltså 29% av Kävlingeåns avrinningsområde. Det var ett landskap som i vattenhänseende var praktiskt taget opåverkat av människan. Undre bild: Kävlingeåns vattensystem 1950-1953, efter dittills verkställda utdikningar och dräneringar. Endast 41 km2 återstår (3,4%). Genom utdikningen har nu den största delen av ytvattnen försvunnit. SMHI, 1995
MKS vill nu diskutera och propagera dessa idéer med alla de aktörer som berörs: jordbruket, skogsägarna, politiker och forskare samt givetvis civilsamhället i form av både boende och tillresta till ett tänkt landskap där vatten är grunden för naturliga processer i ekosystemen.
Dessa processer; fritt strömmande vatten med möjlighet för fisk och annan fauna att röra sig upp- och nedströms i vattendragen utan vandringshinder, våtmarker som kapar toppar i flöden när det är plötsliga stora nederbördsmängder, samma våtmarker som vid torrperioder har egenskapen att tillse att det vatten som samlats flödar ut i vattendragen kan då ses som naturliga ekosystemtjänster som vi återskapat.
Samtidigt ger dessa typer av åtgärder som beskrivits ovan positiva effekter i ett snabbt föränderligt klimat. Dammar värmer vatten och varmt vatten skapar minst sagt ogynnsamma effekter för de som lever i vattnen, till exempel öring och lax. Samtidigt dunstar vatten från dammar snabbare än om det får rinna fritt. Vattnet breder ut sig över en större yta i dämmet och avdunstningen ökar jämfört det tidigare vattendraget. Att ta bort dammar är med andra ord en klimatadaptionsåtgärd med stor potential.
Restaurerade våtmarker kapar toppar vid högflöden och minskar därmed risken för översvämningar, samtidigt som de håller vatten i landskapet i torrperioder. Båda dessa extremer i flöden kommer att öka med det förändrade klimatet. Är det torvmarker som återväts finns möjlighet att minska klimatutsläppen från de arealerna betydligt. Här kan vi alltså se både klimatadaption och klimatpreventionseffekter samtidigt.
Åtgärder som dammutrivningar och återvätning av torrlagda våtmarker ger också en rikare biologisk mångfald, vilket i sin tur leder till ökad resiliens mot till exempel just klimatförändringar samtidigt
som det skapar en miljö som ger större upplevelser för friluftslivet.
Figur 3 Korvskorpionmossa, rikkärrsart, Creative Commons.
MKS vill alltså lyfta dessa två ofta diskuterade åtgärdskomplex som något som bör prövas tillsammans för att skapa en större helhet på lite större landskapsnivå.
Ett kampanjarbete som vi skissar ovan kräver mycket tid och en del resande för att träffa och påverka till exempel politiker. Det utförs med fördel på åtminstone halv- eller helst heltid.
Om du tycker att det låter som en positiv idé och därför vill hjälpa till gör du det bäst och enklast genom att stötta MKS ekonomiskt och samtidigt sprida våra texter till vänner och bekanta.
Givetvis vill vi se dig som stödmedlem, men det är också välkommet om du har möjlighet att skänka en gåva. Vi behöver helt enkelt detta stöd för att kunna driva arbetet framåt på ett bra och metodiskt vis.
Stötta oss redan idag genom att Swisha en gåva och genom att bli stödmedlem (om du inte redan är det)! Sprid också våra texter på hemsidan och sociala media till dina vänner och bekanta.
Tack för ditt stöd!