God Jul & Gott Nytt År
Nyhet | 20 - 12 - 2024
Nu är det snart jul och nytt år
Vi vill passa på att tacka för ert stöd under detta första år som Miljö och Kultur i Sverige funnits! Vi har varit lite tysta sedan sommaren och vi hoppas ni står ut med det. Förklaringen är en lång och arbetsam flytt av förening och dess styrelse. Men nu är vi tillbaka!
Och vi tänkte ”nystarta” och samtidigt önska god jul med en liten text om två viktiga saker:
- Promemorian från regeringen som kom i augusti 2024, och
- EU-kommissionens brev med procedur för tänkbart överträdelseärende gällande ramvattendirektivet.
Vilken effekt kommer dessa två händelser att ha på omprövningarna av den svenska vattenkraften som enligt regeringen ska starta om i juni 2025? Finns det något som är bra i det hela, eller är det enbart en fortsättning på regeringens plan att så långt möjligt är skydda elproduktionen från vattenkraften på bekostnad av våra fiskbestånd, ekosystem i strömmande vatten och biologisk mångfald.
Häng med!
Promemorian från Klimat- och näringslivsdepartementet med namnet ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning”
I promemorian föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan å ena sidan behov av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och, å andra sidan, behovet av en nationellt effektiv tillgång till vattenkraftsel när nya villkor ska sättas på Sverige runt 2 000 vattenkraftverk. De nya reglerna är tänkta att träda i kraft 1 juli 2025.
Inledningen pekar på ett av våra huvudargument mot hela upplägget. Även med en miljöanpassning som skulle ”kosta” 3-5 TWh elproduktion, är inte det något som allvarligt skulle störa vårt elsystem. Vi har nämligen ingen brist på elproduktion, utan möjligen brist på stora effekter under vissa timmar samt behov av att reglera och hålla elsystemet i balans.
Nedan de viktigaste delarna i punktform.
- Det ska bli enklare att förklara ett vatten som kraftigt modifierad vattenförekomst, KMV. I och med en sådan klassning till KMV blir det enklare att slippa en del miljöanpassningar för kraftverken som ska omprövas från år 2025 till 2037. Klassificeringarna av vattenförekomster ska ske enligt metodik inom EU.
- Svenska Kraftnät och Energimyndigheten ska delta i klassningarna, som tidigare helt sköts av våra fem regionala vattenmyndigheter. Det gör förstås att elsystemet får större viktning vid bedömningarna jämfört tidigare. Dvs slagsida åt el, inte åt biologisk mångfald.
- Det kommer att bli möjligt under omprövningarna att meddela föreskrifter om undantag från förbuden mot att försämra vattenmiljön och att äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnets kvalitet ska ha. Därmed ökas möjligheterna att smita undan de miljöanpassningar som både natur och många människor sett fram emot i våra strömmande vatten.
- Vid omprövning av vattenkraftverk och dammar med påverkan på områden som är förtecknade som Natura 2000-områden gäller i normfallet inte tillståndsplikten i 7 kap. 28 §. Denna gäller vid prövningar av tillstånd och ändringstillstånd. Dock kan mark- och miljödomstolen besluta om villkor för omprövningen som tillgodoser naturvärden som omfattas av bevarandeplanen i ett Natura 2000-område. Om skyddsåtgärder inte räcker till kan domstolen överlämna ärendet till regeringen för prövning av om omprövningsdom ändå kan meddelas.
- Det blir nu spännande att se hur mark- och miljödomstolarna kommer att bevaka bevarandeplanerna även vid omprövning, eftersom särskilt Natura 2000-tillstånd alltså inte krävs i dessa fall med omprövning. Viktigt att komma ihåg är dock att då tillstånd eller ändringstillstånd söks för vattenkraftverk (t.ex. vid ombyggnad av damm) i framtiden ska tillstånd för Natura 2000 sökas samtidigt. Risken som vi ser det är att en regering som vurmar mer för elproduktion än biologisk mångfald kommer att medge tillstånd även om värden i Natura 2000 kan skadas på grund av det.
Länk till promemorian:
Formell underrättelse,
Kommissionen uppmanar Sverige att följa ramdirektivet för vatten
Kommissionen har sänt en formell underrättelse till Sverige (Utrikesdepartementet) avseende huruvida Sverige har lagstiftning på plats som möjliggör genomförande av ramvattendirektivet.
EU-kommissionen betonar att alla länder måste skicka in rapport om hur det går i varje förvaltningscykel, som löper på 6 år. Det ska också rapporteras om vilka åtgärdsprogram som beslutas för att uppnå vattendirektivets bindande miljömål. Sverige ges nu möjlighet att förklara hur vattenmyndigheterna utför sitt arbete och vilken lagstiftning som finns på plats för att säkerställa att vattenförekomsterna kontrolleras. Då man läser kommissionens text kan man misstänka att kommissionen blandar ihop vattenförvaltningen med tillståndsprövningen av vattenkraft och dammar, samt vattenuttag och utsläpp. I Sverige är dessa två; vattenförvaltning och tillståndsgivning, åtskilda som två separata juridiska förfaranden.
Kommissionen påpekar visserligen att vattenverksamheter i Sverige kan operera under gamla tillstånd, vilket naturligtvis försvårar uppföljning och vattenmyndigheternas arbete. Samma sak gäller gamla tillstånd med mer generösa utsläppsvillkor eller tillstånd till vattenuttag.
Vår bedömning är att UD nu kommer att besvara kommissionens frågor. Därefter återstår att se om kommissionen går vidare med sitt överträdelseärende. Det pågår för närvarande en uppföljning och analys av hela ramvattendirektivet inom EU, ekologisk status/potential, kemiskt status för yt- och grundvatten samt dricksvattenkvalitet. Flera länder, däribland Sverige riskerar att hamna i överträdelse på grund av underimplementering av ramvattendirektivet, bristande kontroll eller av annan orsak.
Sverige har nu två månader på sig att svara EU-kommissionen.
Länk till överträdelseärendet:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/inf_24_6006
Övrigt från året
Under året har inte vattenkraft diskuterats särskilt mycket, däremot är kärnkraften just nu föremål för debatt. Några saker bör kommenteras i den debatten.
Regeringen med näringsministern har för vana att säga att det krävs mer ”baskraft” i form av kärnkraft för att vi ska kunna bygga vidare på vindkraft och annan väderberoende elproduktion. Detta är ett missförstånd. Mer produktion som vi inte styr över helt och hållet, i kombination med skiftande konsumtion av el i både hushåll och industri skapar behov av reglerkraft. Reglerkraft är produktion som på olika tidsavsnitt, från sekunder till dagar, veckor, månader och år kan kompensera för dessa svängningar. Viktigast för ett stabilt elsystem är sekunder till timmar och dygn. För detta används idag vattenkraft i Sverige. I andra länder utan samma tillgång till vattenkraft som vi har, används andra kraftkällor som snabbt kan gå upp och ned i effekt. Till exempel gasturbiner, oftast drivna med fossila bränslen.
Kärnkraft kan inte gå upp och ned i effekt på samma sätt som ett vattenkraftverk eller en gasturbin. Därför är påståendet att mer kärnkraft är nödvändig för byggandet av mer vindkraft felaktigt.
Något som kan gagna miljöanpassningen av vattenkraften är de nya varianter av reglermöjligheter som redan finns och som tas fram. Dessa tas fram för att vi ska ha ett stabilt elsystem även med mycket mer vind- och solkraft än idag. När dessa tekniker utvecklas minskar också behovet av reglerkraft från vattenkraften. Därmed försvinner också det viktigaste argumentet för att skydda vattenkraften från stora miljöanpassningar!
Med det önskar vi er alla God Jul och Gott Nytt År! På återseende