Omprövning av vattenkraft, vad kommer att hända?
Kommentar | 19 - 03 - 2024
Det råder ett för miljön bekymmersamt läge och samtidigt rättsligt vakuum då nu regeringen återigen har skjutit upp återstarten av den nationella prövningsplanen (NAP) för vattenkraften. Efter decennielånga politiska diskussioner landade man 2018 i att alla vattenkraftverk skulle omprövas för att få moderna miljövillkor. Det betyder för en normalkunnig människa fiskvägar, inga torrfåror, galler så att fisk inte dödas i turbiner och mycket mer. 1 juni säger regeringen att NAP ska starta igen, men som brasklapp slänger man in att det förmodligen blir senare ändå.
I dagarna har dessutom ett antal statliga verk presenterat sina bedömningar av hur juridiska krav på miljöanpassning av vattenkraften kan komma att påverka Sveriges elförsörjning. Budskap och påståenden från verken är tydliga:
Miljöanpassning kommer att kosta el och fortsatta omprövningar i rådande juridisk ordning blir kostsamt för kraftverksägarna och den lilla förlusten av kraftproduktion blir till skada för elsystemet.
Vatten som rinner i naturfåror till fromma för miljön och biologisk mångfald och inte genom turbiner skapar både mindre el och mindre pengar till ägarna av kraftverken. Troligen kommer regeringen att beakta verkens synpunkter i sitt kommande besked.
Kraftverk som behöver miljöanpassas. Laholms kraftverk, Laholm.
Momentant?
Utgångsläget just nu är pausad omprövningsplan, att miljöbalken gäller och att EU-rätten gäller.
Då det kommer till EU-rätten ska Sverige på sikt uppnå de bindande miljökvalitetsmålen i Ramdirektivet för vatten och Art- och habitatdirektiven genom att tillämpa våra nationella lagar så att måluppnåendet säkerställs.
Framtiden?
NAP i nuvarande skepnad har blottlagt en del juridiska oklarheter. Vad innebär ett tillstånd att bedriva vattenkraftverk och dämma vatten och vem har tillstånd? Hur ska naturvärden viktas visavi värden för elsystemet i omprövningarna?
Det har visat sig att tillståndsfrågan gjort omprövningarna mer komplicerade och oklara hos domstolarna än väntat. Sammanfattningsvis råder ett oklart rättsläge och flera mål väntar på avgöranden i olika högre rättsinstanser som Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen.
Vi bedömer att regeringen kan tänkas välja ett antal olika vägar när NAP eventuellt
startar om.
Tänkbara vägar
- Ingen återstart av NAP, vilket betyder att antingen väljer kraftverksägaren själv att söka tillstånd eller så väntar man på åtgärder från tillsynsmyndigheternas sida. Detta innebär återgång till läget före den 1 januari 2019. Och decennier, rent av hundratals år innan det blir skillnad i verkligheten.
- Återstart av NAP där prövningen mot urminnes hävd tas bort och där alla som har kraftverk med eller utan damm anses ha tillstånd. Då behövs inga tillståndsprövningar av kraftverk som inte klarar kraven för urminnes hävd eller annan äldre rättighet och alla kan ingå i det förenklade omprövningsförfarandet. En sådan ändring i lagstiftning är analog med att ett antal hundra lastbilar som aldrig besiktats plötsligt får ett generellt godkänt från besiktningen, utan kontroll.
- Återstart med förnyade direktiv till Havs- och vattenmyndigheten och våra fem regionala vattenmyndigheter att omklassa alla vattenförekomster där det historiskt- eller i dag bedrivs vattenkraft till det som kallas ”kraftigt modifierade”, KMV. Då kan möjligheten att tillämpa mindre stränga krav på miljöåtgärder vid omprövningarna tillämpas brett. Detta alternativ skulle också medföra att samverkansprocesserna i länsstyrelsernas regi skulle kunna avskaffas eftersom elproduktionen då ska prioriteras visavi naturvårdens behov. Sista strecksatsen kommer troligen att utlösa en del synpunkter från EU, men detta påverkar inte kortsiktigt Sverige. Ramdirektivet för vatten, liksom Art-och habitatdirektivet implementeras med nationella bestämmelser och är tyvärr inte direktverkande.
Helt oavsett vilken väg som regeringen tar är risken uppenbar att det arbete med skärpning av juridiska krav på vattenkraften som inleddes 2010 mellan branscher, myndigheter och miljöorganisationer och som gick i mål 2019 (NAP), kommer att rullas tillbaka. Skärpta miljökrav på bekostnad av kraftverksägarna ligger inte rätt i tiden, vare sig i Sverige eller i EU. Kris, ofärd och i slutändan krigrisk har blivit det som prioriteras politiskt.
Vi anser att detta är en tillbakagång som alla natur-, miljö, och vattenintresserade bör engagera sig i. Vi i MKS kommer att arbeta för att uppmärksamma denna miljökräftgång politiskt. Stöd oss gärna, ju fler vi blir, desto större mandat att föra en seriös och kompetent talan.